Saker och ting går inte som det ska just nu. Helt käpprätt om jag ska vara ärlig.
Så ikväll kände jag att jag var tvungen att springa av mig sorg, ilska och frustration.
Jag lyckades faktiskt överträffa jag mig själv. Jag sprang 1,2 mil på löpbandet.

Nu i efterhand förstår jag inte hur jag tog mig igenom det.
De sista kilometrarna satt spyan i halsen men jag kämpade emot.
Jag behöver sådana här kickar ibland för att övertyga mig själv att jag kan mer än jag tror.
Tidigare har jag sprungit 1 mil och varit helt slut. Att jag ökade 2 km idag stärker självförtroendet.
Det handlar om att utmana sig själv. Pressa sig själv till sin gräns. Det gjorde jag idag.