Jag tänker på dig. Väldigt mycket.
Särskilt när jag är ute och promenerar.
Tänker på hur skönt det vore vara att ha dig vid min sida.
Särskilt på kvällarna. Som den trygghet jag hade förut, mörkrädd som jag är.
Men när jag promenerade med dig fanns inget att oroa sig för.
Du skulle aldrig låta något hända mig, det fick jag bevis på många gånger.
Du skulle alltid försvara mig mot allt och alla, till och med mina vänner.
Men det var sådan du var. Och jag älskade dig för det. Du var egen, unik.

Ett ♥ av guld.
Glömmer dig aldrig.