Man hinner andas ut ett kort ögonblick sedan är det likadant igen.
Jag drunknar i plugg nu samtidigt som jag jobbar väldigt mycket.
Jag är tillbaka i mitt ständiga pussel där jag försöker få allt att passa ihop.
Utanför det ska jag hinna leva ett socialt liv också, hur ska det hinnas med?
Hur jag än vrider och vänder på mina pusselbitar är det alltid någon bit som fattas.
Jag behöver mer tid. Det är snart 2012. Hur sjukt är inte det?