Vi spred din aska idag. Vi valde ut en fin plats vid stugan. Dina leksaker som du älskade ligger där så fint.
Jag försökte hålla tillbaka tårarna för jag vet att du inte vill att jag ska vara ledsen.
Min plan höll inte. Det brast när Olov lindade din scarf med texten "Here comes trouble" runt din låda.
Mina tårar rann för dig men jag kämpade för att hålla emot och torka bort dem.
Hade du fått bestämma skulle jag skrattat och varit lycklig men det är svårt utan dig.
Du fanns inte där och kunde trösta mig som förut. Men du är fri nu, Nikita.
Jag vet att du har det bra nu och det är vad som får mig att tänka framåt.
Jag lovar att titta till dig så fort jag är i stugan.
Jag hoppas att du hörde mig viska "Jag älskar dig Nikita" förut.

Du är saknad och älskad föralltid ♥