Tro det eller ej, men ibland har man turen att få drömma lyckliga drömmar.
Allt annat än dessa sjukt jobbiga mardrömmarna känns som en befrielse.
En del ser det inte som tur att få en lycklig dröm, med tanke på att det ändå "bara var en dröm".
Visst kan jag förstå Er också. Men jag ser det som ett tecken att få uppleva en lycklig dröm.
Ofta drömmer jag sanna drömmar, vilket är otroligt jobbigt om det är en mardröm..
Men däremot, om det är en lycklig dröm. Då ser jag fram emot att det ska ske i verkligheten!
Som just precis den här drömmen som jag hade inatt.

Kan Du tänka dig hur skönt det är att vakna upp med ett leende på läpparna?
Kan Du tänka dig hur det känns att vakna upp med ett skrattanfall?
Om inte, så kan jag säga att det är en underbar känsla!

Det var nu i vinter som jag, mamma och pappa var uppe och hälsade på i Östersund.
En dag var jag, min bror Pelle och Rubina ute och promenerade med Tyson i snön.
Plötsligt fick vi syn på en skylt, och inte vilken skylt som helst. Det stod "PULKARACE" på den!
Jag, Pelle och Rubina blev ju självklart överlyckliga och sa att vi bara måste vara med.
Vi gick och anmälde oss samma dag och redan nästa var det dags för tävlingen.
Tävlingen startade uppe i en av de brantaste skidbackarna, så det vara bara att konka upp med pulkorna.
Pappa tyckte det lät jätteroligt, så han var bara tvungen att följa med.
Han ställde sig längst ner i backen där mållinjen var, och väntade med Tyson.

Tävlingen gick ut på att man skulle vara i lag, så vi fick knyta ihop våra tre pulkor med ett långt snöre.

PANG! Startskottet gick! Och lika fort var vi iväg.

Med tanke på det långa snöret som satt fast i våra pulkor resulterade det att vi hade olika placeringar hela tiden.
Ena stunden var jag längst fram, nästa Pelle och nästa Rubina. Så höll det på hela vägen ner.

De andra lagen hade inte en chans mot oss, de fick problem redan högst upp i backen.
Så vi njöt av vår egna lilla tävling ner. Och snart var vi framme vid mållinjen!
När vi var så nära som det gick att vara, kände jag hur min pulka tog extra fart, vilket gjorde att jag hamnade längst fram. Jag bara kände att jag var vinnaren ur vårat lag så jag skrek så högt jag kunde "JAG VINNER, JAG VINNER".

Publiken skrattade och applåderade.

Plötsligt gick något väldigt fel, men det var nog det roligaste av allt.
Min pulka stannade efter mållinjen, men Pelles och Rubinas fortsatte åka i full vart vilket gjorde att snöret gick av!
Man såg hur de åkte långt, långt förbi Pappa, Tyson och alla andra människor.
Alla såg lika chockade ut, även jag som inte förstod vad som hänt.

DUNS!! 
Pelle och Rubina hamnade ute i skogen och flög av sina pulkor.
Det sista jag kunde höra innan jag vaknade upp var Pelles röst när han skrek till Rubina "DET VAR DITT FEL!" samtidigt som ingen av dom kunde hålla tillbaka skrattet. Inte jag heller.

Jag vaknade upp och skrattade så tårarna sprutade. Det var en riktigt lycklig dröm!