Sprid videon

Finner inga ord för hur arg jag blir när jag ser den här videon.
Alla hemskheter som dessa underbara djur utsätts för.

Hjälp till att sprida videon för att få stopp på det här!

Lycka!

Jag är så lycklig och nöjd just nu så jag inte vet vart jag ska ta vägen.
Har fått betyg på introduktionen av kursen kreativt skrivande som jag läser.
Jag fick högt betyg (B) på både den journalistiska och skönlitterära delen.
Är så stolt över mig själv just nu. Åh, vilken lättnad!
Nu blir jag ännu mer triggad att fortsätta skriva.
Nu inser jag verkligen att allt slit lönat sig och att det varit värt det.

Stort tack till dig - Christina som givit respons på mina texter.
Utan din hjälp hade det aldrig gått! ♥



<3

Ikväll har jag haft en riktigt jag-längtar-tillbaka-till-England-känsla.
Chattade med min engelska gym coach och även en kompis från gymmet ikväll.
Saknar det något otroligt! Och självklart ridningen.
Känslan av att rida på den engelska landsbygden går inte att beskriva.
En sak är säker - en dag ska jag återvända. Det är ett löfte.


Det är okej

Det är okej att känna.

We found love in a hopeless place

It's like you're screaming but no one can hear.
You almost feel ashamed that someone could be that important, that without them you feel like nothing.
No one will ever understand how much it hurts. You feel hopeless like nothing can save you.
And when it's over and it's gone, you almost wish that you could have all that bad stuff back so you could have the good.

Frustration

Sitter med mitt textdokument uppe men jag kan inte skriva.
Det gör för ont. Det är för mycket känslor bakom texten.
Fått så himla bra respons på den och jag vet varför - den är äkta.
Men nu när jag vill göra den ännu bättre och ännu mer äkta kan jag inte.
Det gör för ont. Det är på riktigt. Jag har upplevt det. Jag vill inte påminna mig mer.

Och hur gör man när ord inte ens kan beskriva vad man känner?

Värmande ord

"Du är en positiv människa. Det krävs mycket för att något ska knäcka dig."
Dina ord värmer och när det är som mörkast ska jag tänka på vad du sa.

Tack, Emma ♥





Jag är här nu

Det är en sådan där kväll igen där tankar springer ifrån och man inte hinner ikapp.
Då det inte spelar någon roll hur mycket man än jagar för man finner inga svar ändå.
Jag visste att jag skulle bli tvungen att stanna upp någon gång men inte nu, snälla inte nu.
Låt mig behålla kontrollen ett tag till, för jag behöver det mer än någonsin just nu.
Överlåt mig inte till den onda cirkeln där jag varit så många gånger förut.
Det tar för lång tid att hitta ut och jag vill inte famla i mörkret längre.
Kan inte förstå hur jag hamnat här igen, vad jag gjort denna gång, vad som hänt.
Allting är ett stort frågetecken och jag har ingen energi att reda ut det nu.
Jag vill bara leva i nuet men hur gör man det när det förflutna fortfarande jagar en?
Jag orkar inte springa längre och jag hittar inga fler gömställen. Var så god, jag är här nu.

1 år

Idag är det ett år sedan jag flyttade till England - ett år.
Jag undrar vart det året försvann för det gick alldeles för fort.
För ett år sedan träffade jag min vän Mikaela för första gången på flygplatsen.
Vi flyttade till England på samma dag men återvände till Sverige på olika årstider.

Jag saknar mitt England något enormt!





Det är okej att känna

Den här videon har många andra bloggat om och jag är glad att den sprids.
Den visar på medkänsla, stöd och framför allt att man aldrig ska ge upp hoppet.
Min mormor överlevde sin bröstcancer för några år sedan efter en lång och hård kamp.
Jag önskar att alla som drabbas kunde övervinna den fruktansvärda sjukdomen.

"Lycklig? Ska jag vara lycklig med cancer?"
"Läkaren kommer tala om för dig att du aldrig mer kommer kunna bli gravid."


Dö, cancer, dö!


Rick

Jag tror jag hamnat i någon slags saknar-ihjäl-mig-efter-england-känsla.
Snart har alla de goa tjejerna jag lärt känna där också flyttat hem till Sverige.
Det får mig att inse att vårat grymma år i England verkligen är över.
Vi blir alla ersatta av nya au pairer men vad vi fått uppleva är obeskrivligt.
Ikväll sänder jag några extra tankar till min fina Rick som gav mig många lyckliga stunder.

Saknad

Jag har precis pratat med min familj i England.
Orden kan inte beskriva hur mycket jag saknar dom.
De gav mig ett fantastiskt år och de kommer alltid kännas som en andra familj.
Imorgon får de en ny au pair vilket känns extremt konstigt.
Men det känns bra att jag var deras allra första au pair.

You're simply the best ♥




Glädjespridare

Vart är mina glädjespridare när jag behöver dom som mest?

Idioti!

Läste precis en artikel i aftonbladet om hundförbud.
De som tror att vissa hundraser är mördarmaskiner är milt sagt dumma.
Danmark har valt att gå väldigt långt och förbjudit hela 60 hundraser.
Jag säger som Hans Rosenberg, presstalesman på Svenska Kennelklubben:
"– Det är inte hunden som är problemet. Det är människan i andra änden av kopplet som man ska vara rädd för. Ställ krav på hundägaren i stället för att införa förbud."

Läs artikeln här.

Berg- och dalbana

Idag har det blivit dåligt med bloggande men det har sina orsaker.
Jag är fortfarande sjuk och livet känns som en berg- och dalbana.
Jag håller huvudet över ytan men ibland undrar jag när jag kommer drunkna.
Tankarna kommer göra mig galen snart men det är väl jag i ett nötskal.
Nu ska jag återgå till sängen med en kopp te och somna till Sex and the city.

God natt

Tankar till Norge

Sitter och ser på de norska nyheterna nu och jag finner inga ord.
Det är så fruktansvärt tragiskt det som hänt!
Så många ungdomar som mist sitt liv på grund av en hemsk människa.
Han är inte ens värd att kallas mänsklig efter vad han orsakat.
Vart är världen på väg, vad är det som händer?
Först bombattentatet i Stockholm och nu detta i Norge.
Man är inte säker någonstans längre och det skrämmer mig.
Just nu försöker jag tänka positivt, att de svenska vänner jag har i Oslo mår bra!


Min Clementine

Jag saknar min lilla Clemetine.
Bara hennes leende fick mitt hjärta att smälta.
Nästa gång jag ser henne kommer hon vara mycket större.
Men jag kommer alltid att minnas henne som min lilla Clementine ♥

Tillbakablickar

Jag har precis skypat med Regina som fortfarande är i England.
Vår konversation fick mig att sakna landet mer än någonsin.
Det är så mycket jag gjort där och så mycket jag vill tillbaka till.
Familjen, vännerna, ridningen och gymmet är bara ett fåtal saker.
Men England har inte sett mig för sista gången, det är något som är säkert!
Tyvärr lär det dröja ett tag innan jag återvänder igen.

Jag och Regina min sista helg i England ♥



Jag kom in!

Jag är så sjukt lycklig just nu!
Jag kom in på kursen jag sökt och det känns grymt bra!
Jag ska få syssla med det jag brinner för - skriva.
Bara att jag kommit in känns som att jag lyckats.
Högskolan i Gävle - vi ses snart!

Saknad

Ikväll lider jag av en olidlig saknad av min familj i England.
Jag skypade med dom ikväll och nu vill jag bara åka tillbaka!
Ava har varit ledsen sedan jag åkt och bara det gör ont i mig.
Hon hade målat en teckning till mig i skolan här om dagen.
När hon kom hem och skulle ge mig den så fanns jag inte där...
Jag vill bara åka dit och krama om dom nu, mina fina små barn!

Min älskade engelska familj ♥



RSS 2.0